Bouguereau made more than seven hundred finished works. French painter. From 1838 to 1841 he took drawing lessons from Louis Sage, a pupil of Ingres, while attending the coll?ge at Pons. In 1841 the family moved to Bordeaux where in 1842 his father allowed him to attend the Ecole Municipale de Dessin et de Peinture part-time, under Jean-Paul Alaux. In 1844 he won the first prize for figure painting, which confirmed his desire to become a painter. As there were insufficient family funds to send him straight to Paris he painted portraits of the local gentry from 1845 to 1846 to earn money. In 1846 he enrolled at the Ecole des Beaux-Arts, Paris, in the studio of Francois-Edouard Picot. This was the beginning of the standard academic training of which he became so ardent a defender later in life. Such early works as Equality reveal the technical proficiency he had attained even while still training. In 1850 he was awarded one of the two Premier Grand Prix de Rome for Zenobia Discovered by Shepherds on the Bank of the River Araxes (1850; Paris, Ecole N. Sup. B.-A.). In December 1850 he left for Rome where he remained at the Villa Medici until 1854, working under Victor Schnetz and Jean Alaux (1786-1864). During this period he made an extensive study of Giotto's work at Assisi and Padua and was also impressed by the works of other Renaissance masters and by Classical art. On his return to France he exhibited the Triumph of the Martyr (1853; Luneville, Mus. Luneville; ) at the Salon of 1854. It depicted St Cecilia's body being carried to the catacombs, and its high finish, restrained colour and classical poses were to be constant features of his painting thereafter. All his works were executed in several stages involving an initial oil sketch followed by numerous pencil drawings taken from life. Though he generally restricted himself to classical, religious and genre subjects, he was commissioned by the state to paint Napoleon III Visiting the Flood Victims of Tarascon in 1856   Related Paintings of Adolphe William Bouguereau :. | Bathers | Evening Mood (mk26) | The Young Shepherdess (mk26) | Rest (mk26) | Bacchante on a Panther (mk26) |
Related Artists:
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
Paolo Emilio Besenzi
(1608-1656) was an Italian painter of the 17th century, born and active in Reggio. He trained with Francesco Albani. Friend and companion of Lionello Spada, he painted for the church of San Pietro. He was also known as sculptor and architect.
LORENZO DI CREDI
Italian High Renaissance Painter, ca.1458-1537